God jul!

Nu är det bara en vecka kvar till julafton, jag ska njuta av varje dag! Jag älskar verkligen advent, jul och hela grejen med ljus, mys, julklappsrim och pepparkakor. Imorgon är det dags för Sinnesrogudstjänst. Jag har övat mycket på sångerna jag ska spela och flöjten är putsad och fin. Jimmy och jag ska sjunga Adams julsång, alltså O, helga natt! Den är inte lätt sjungen och jag undrar vad vi gett oss in på men mäktig och härlig är den! Vi får hjälp av en duktig pianist så om allt funkar kommer det att bli stämningsfullt. Före gudstjänsten ska vi i planeringsgruppen äta middag tillsammans, det har blivit en tradition. Den här gången blir det julgröt. Vi ska bidra med bröd, tänkte baka ett stort lantbröd enligt mammas goda recept.

Det är faktiskt en hel del att göra ikväll, direkt efter gudstjänsten imorgon åker Jimmy och jag till Helsingborg. Vi åker nattåg, jag gillar det, blir alltid lite filosofisk när jag ligger där och försöker sova i en säng som rör sig framåt i farlig fart. Hoppas tåget går som det ska och inte blir stående någon stans. Vi tänkte ta med lite mackor ifall vi fastnar, bäst att gardera sig.

Här ligger snön djup och idag är det väldigt milt, runt noll grader och kladdig snö. Jag får lust att gå ut och bygga en stor snögubbe men det finns inte tid till det. Hoppas den skånska snön ligger kvar så jag kan bygga en där nere. Jag har fått en julklapp från jobbet, en ask fin choklad, trevligt!

Just nu har jag inte mycket mer att berätta. God jul kära bloggläsare!

Jul, jul, strålande jul

”Det är 11 nätter före jul när mörkret som tätast står, då vandrar sankta Lucia omkring med en krona av ljus i sitt hår.”

Ja, det är mörkt ute och det är väldigt kallt. Här visar termometern på 18 frostiga minusgrader! Citatet kommer förresten från en ovanlig luciasång som jag tycker är fin.

Idag har jag bland annat kopierat texter till de julsånger som ska sjungas på sinnesrogudstjänsten på lördag, där vi ska medverka. En av sångerna är jul, jul, strålande jul. Jag slogs av det aktuella i texten: ”kom, kom, signade jul, sänk dina vita vingar, över stridernas blod och larm”. Sången är gammal och textraden antyder att strider, blod och larm länge varit en vardag i vår stackars värld. Jag tänker mycket på det som hände i Stockholm i lördags, det är ofattbart och så otäckt att tänka sig vad som hade kunnat hända. Det pratas om att hatet mot muslimer växer och att hårda ord sprids på Internet. Jag lider med alla Sveriges muslimer. Det är ju galningar som utför självmordsattacker, det är absolut inget vanliga troende mäniskor ska behöva lida för! Extremism finns tyvärr inom alla religioner och alla politiska uppfattningar, både till vänster och till höger finns våldsbinägna grupper. Det är allt för många som har en svart-vit världsbild och vill utse syndabockar, någon att skylla på när rädslan blir för stor.

Här i vårt hem är det varmt och mysigt, adventsljusstakarna glimmar i fönstren och vi har hängt upp pepparkakshjärtan! I fredags hade vi en liten fest, riktigt adventsmys med kära vänner. På lördagen kom min bästa barndomsvän på besök. Det var ett tag sedan vi sågs och det var verkligen roligt att träffas! Vi bjöd på laxsoppa med saffran och till det nybakat bröd. Vi satt länge och pratade och drack te i skenet av ljus och lavalampa. På söndagen gick vi en sväng på julmarknaden på Murberget. Det fanns många fina saker och en del julklappar inhandlades. Tyvärr var det helt fascinerande kallt. Några försäljare bjöd på smakprova av honung, marmelad och ost men man kände nästan ingen smak, allt var en smula djupfryst.

På söndagkväll var det konsert med Hosanna gospel! En riktigt röjig konsert, vi rockade och det var så kul!

Den här veckan ska vi umgås med vänner, handla julklappar och repa inför Sinnesrogudstjänsten. På lördag efter att vi varit i kyrkan, bär det iväg! Äntligen ska vi till Helsingborg! Jag längtar efter mina föräldrar, min bror och hela min mysiga familj! Jag är glad, jag har så fina människor omkring mig! När man får energi och kärlek är det lätt att ge det vidare till andra. När det flödet inte fungerar är det ingen bra relation, det har jag lärt mig under den senaste tiden. Så nu lägger jag min kraft på att vårda mina relationer. Ni betyder mycket för mig kära vänner och familj!

Nu är det dags att gå och lägga sig denna luciadag, goderafton i denna sal!

Snöig advent

Hejsan alla snögubbar! Det verkar som att snön ligger djup och vit över hela landet, till och med i Skåne faller den! Jag både gillar och inte gillar vintern. När det är så här mycket snö är det bye bye till att ta sig fram på egen hand med käpp, det känns som att käppa i vispgrädde eller något annat mjukt och fluffigt. Men under de närmaste dagarna ska det bli invigning av årets skidsäsong! Åh, vad härligt det ska bli!

Förra helgen var Jimmy och jag i Stockholm och träffade folk från Syskonbandet, det var adventsläger för ungdomar och unga vuxna. Det var fantastiskt trevligt! Vi hann med besök på julmarknad, pepparkaksbak, julklappsutdelning, god mat och mycket skratt. Det var sova på golv som gällde, alla i ett stort rum, verkligen lägerkänsla! Mycket sova blev det inte men det var trevligt. På fredagkvällen höll jag i samlingen med lite musikhandlederi! Det blev namnsång och några lekar. Jag var lite orolig innan eftersom jag aldrig lett en grupp med så många synskadade. Att verbalt förklara vad hur en lek går till är inte min starka sida men bra att få träna på. Det gick jättebra och blev väldigt lyckat. Jag lärde även ut sången ”vi bygger broar med varann” en riktig älsklingssång i körsammanhang. Vi sjöng den på söndagens gudstjänst och det blev uppskattat, fantastiskt härligt!

Veckan har gått lite i trötthetens tecken, vi kom hem mycket senare på söndagen än det var tänkt. Saken var nämligen den att Jimmy, jag och Dominique missade tåget till Sundsvall! Ojsan! Vad gör man då? Inga pengar till nya biljetter! Men de var snälla på SJ och bokade om oss utan extra kostnad. Det var fullt å alla tåg så vi fick åka första klass hem, inget ont som inte har nåt gott med sig!

Jag har jobbat mycket denna vecka men nu är allt inskickat för julnumret. Det känns jättebra, nu kan jag lägga min energi på julkonsert med kören, julklappsinköp och annat mysigt. Den 18 åker vi nattåg till Helsingborg, ska bli så mysigt! Jag längtar efter min familj.

I helgen har vi tagit det lugnt, det behövdes. Igår lagade vi en helt fantastiskt god vegetarisk lasagne, jag ska dela med mig av receptet här:

Du behöver:
12 – 16 lasagneplattor
1 stor gul lök
2 morötter
1 zuchini
500 g krossade tomater
2 vitlöksklyftor
Några soltorkade tomater
Ca 1 dl valnötter
1 burk pesto
2 dl crème fraiche
Riven ost

Gör såhär:
Skala och hacka löken, skala och riv morötterna grovt, skölj och skär zuchinin. Fräs grönsakerna i lite olja och tillsätt pressad vitlök, krydda med basilika, timjan, dragon och svartpeppar. Tillsätt krosade tomater. Klipp de soltorkade tomaterna i mindre bitar och rör ner i såsen. Låt såsen stå och småputtra. Blanda Chrème fraiche och pesto i en skål. Bred ut ett lager av pesto såsen längst ner i formen. Varva sedan lasagenplattor, grönsakssås och pestosås. Avsluta det sista lagret med pestosås och riven ost. Grädda i 200 grader ca 35 minuter. Tag ut formen efter halva tiden och strö över valnötterna, pricken över i! Grädda sedan färdigt. Servera lasagnen med en fräsch och härlig sallad.

Jag lovar att det var gott! Nu ska jag sluta, snart kommer Lena hit, vi ska öva på jullåtar inför nästa sinnesrogudstjänst.

Puss och kram, skumbanan!

försäkringskassa och senapssill

Idag fick jag veta att min ansökan om aktivitetsersättning på 25 % förmodligen inte gått igenom. Försäkringskassans argument är att jag studerat på heltid och därför borde kunna arbeta på heltid… jag vet inte vad jag ska tänka, det är väldigt stor skillnad på att jobba och att plugga. När man studerar på folkhögskola har man stora möjligheter att lägga upp studierna så att det passar. Jag orkar inte jobba på heltid just nu, det är möjligt att jag kommer kunna göra det i framtiden men inte nu. I jobbet som journalist är jag aldrig på ett och samma ställe, jo, när jag skriver men annars åker jag ut och träffar kunder. Det innebär nya miljöer hela tiden. Som musikhandledare jobbar man ofta på liknande sätt, på frilansbasis. När jag tog upp det argumentet sa de på försäkringskassan att jag borde valt andra yrken. Men jag vill göra det jag brinner för! Jag vill göra det jag tycker om att göra precis som alla andra. Min handläggare sa att om jag ansökt om aktivitetsersättning redan efter gymnasiet hade jag troligen haft kvar min ersättning nu. Jag tycker det är ett märkligt argument, jag tyckte inte att jag behövde ersättningen då och jag är emot att människor faller in i ett bidragssystem och blir kvar där bara för att det är så det brukar fungera. Dessutom är det ju ointressant vad som hade hänt om jag hade gjort si eller så, nu är det ju inte så! Jag tänker som min pappa brukar säga, alla beslut är rätt när man fattar dem. Klok pappa har jag.

Men jag vägrar låta det här påverka mig! Allt kommer att ordna sig och jag har inte tid att må dåligt över någon försäkringskassa! Jag har viktigare saker att lägga min energi på och jag vet att allt kommer ordna sig.

Idag har jag skrivit några reportage och även arrangerat en bild till ett reportage om vegetarisk julmat. Det var lite pyssel med den bilden, vi var tvungna att ha något att fota, så vi gjorde vegetarisk senapssill! Det är väldigt spännande, man använder aubergine istället för sill, och gör en smarrig sås. Det blev väldigt lyckat, jag hoppas bilderna blev bra också.

Nu ska jag skriva lite innan det är dags för kvällste.
Kramar på er alla!

Äntligen!

Hej igen! Nu var det evigheter sedan jag skrev, det är nästan så jag skäms. Jag har väntat på att Jimmy skulle föra över några foton som vi tog på vår road trip till Östergötland men det visade sig att det inte går att lägga upp mobilbilder. Varför vet jag inte men det var tråkigt, ska kolla om det går att lösa.

Men jag har mycket att berätta! Som sagt, vi tog oss en road trip till Östergötland, det är nästan en månad sen nu. Vi hade det jättebra, det var så skönt att komma ifrån vardagen lite. Vi hälsade på kära svärmor och Janne i deras mysiga lilla hus. De bor precis vid en sjö med skog runt omkring. Vi var ute och gick en hel del och hittade massor av trattkantareller i skogen. Vi hann med en liten sväng till Motala också, där vi hälsade på Sara och Calle och fick se deras lilla underverk, så söt! Lite konstigt är det när vännerna börjar skaffa barn, själv vill jag ha en hund! Men Saras bebis är hur fin som helst!

När vi kom hem möttes vi av att både Internet och telefonen låg nere och hade gjort så i några dagar. Det tog nästan en vecka innan det kom igång igen, vi var inte glada. Det fanns en stor hög med jobb som behövde göras. Den veckan fick jag även min nya dator som står här på skrivbordet och surrar så fint. Den är jättebra fast jag gillar inte windows 7 riktigt men det är bara att vänja sig. Jag har även fått ny talsyntes, Erik heter han. Vi har träffats förr men han är lite speciell, när han säger mellanslag låter det som ”med landslag” det är en hel del annat som också uttalas ganska skumt…

Ikväll har vi hjälpt till med sinnesrogudstjänsten i missionskyrkan. Det var trevligt men blev rätt stressigt precis innan det var dags. Nu sitter jag här och varvar ner, snart ska vi gå och lägga oss. Imorgon är det dags att julpynta! Va härligt det ska bli, äntligen får jag plocka fram ljusstakar och hänga upp stjärnan i fönstret! Det är en vecka för tidigt, jag vet! Men nästa helg ska vi till Stockholm, man kan ju inte julpynta efter första advent! Eller jo, man kan men inte om man är något av en juloman som jag. Jag ska även träna imorgon, spinningpass blir det. Före spinningen ska Maja och jag ta en fika, det blir mysigt! Jag är så glad och tacksam för mina fina vänner.

Nu ska jag sluta men lovar att skriva snart igen!
Kram!

Mysig helg!

Jag ler tacksamt, har haft en härlig helg. I fredags skickade jag in det sista reportaget för det här numret, det var skönt att pusta ut och ta det lugnt med gott samvete. Men jag tog det inte lugnt så speciellt länge, jag var hos Anna och klippte mig, det blev fint, jag blev jättenöjd! Sedan åkte vi till studion för att spela in med Flavour of salvador. Vi började med Buröpolskan, vi har fortsatt idag och den är nästan klar. Den blir väldigt bra, Peter, vår producent, är duktig och har helt rätt känsla för musiken.

Igår var en lugn dag med lite pyssel hemma, vi bakade goda grahamslimpor, mums! Det ska tilläggas att vi köpt bröd en gång sedan sommaren! Vårt envisa beslut att baka istället för att köpa, verkar hålla i sig rätt bra. Lördagkvällen tillbringades hemma hos Maja i hennes mysiga lägenhet, underbara människor, gosiga katter, ananaspaj och musik, det kan bara vara bra! Mycket skratt och tokighet blev det också, det är så det ska vara.

Idag har jag varit väldigt trött, jag däckade i sängen när vi kommit hem från studion i eftermiddags, det kanske är efterreaktion på den intensiva veckan, vi har verkligen hunnit med väldigt mycket! I onsdags åkte vi ju till Ljusdal och spelade. Det var första långresan med vår lilla bil Svea, allt gick bra förutom att vi missbedömde tiden och kom fram lite väl sent… men det gjorde inget, bara att sätta igång och spela direkt. Det gick nog rätt bra, de var nöjda med oss, Jimmy fick till och med höra att han sjöng ”jag ger dig min morgon” bättre än självaste Fred Åkerström! Inget dåligt betyg må jag säga!

Vi har just ätit rotfruktssoppa med gröna linser, gott, det värmer i oktoberkylan.

Här kommer en bild från studion, så ni får se min nya frisyr, tihi! Vet inte hur annorlunda det ser ut på bilden men lite kortare har det blivit. Ja, vore väl konstigt om man klippte sig och det plötsligt var längre än innan!

Hejdå!

Mycket musik och mycket jobb

Oj, nu har en hel vecka gått! Jag måste ha drabbats av tillfällig sinnesförvirring sist jag skrev, det var ju inte alls måndag utan tisdag!

Idag är det också tisdag och en alldeles förträfflig tisdag dessutom! Det är verkligen mycket att göra, på fredag är det definitivt manusstopp på jobbet och i morgon åker Jimmy och jag till Ljusdal och spelar. I morgonkväll är det dags för vår första övning med kören Hosanna gospel, ska bli fantastiskt kul!

I lördags var det dags för Härnösand vibrerar, kulturdagen som äntligen blev av. Det var en rolig men fulltecknad dag, jag skulle både spela och göra reportage… Men det gick bra, vår spelning på jazzklubben Metropol blev väldigt lyckad! Jag hoppas på att kunna lägga upp några bilder här, söta vänner hade kamera. Tack till alla som kom dit och lyssnade på oss! Det var så härligt när folk klappade och ville ha extranummer. Vi hade inte planerat in nåt men det fick bli Smell of Salvador, en låt som jag skrev när jag var i Brasilien. Vi har spelat den så mycket så den sitter i ryggmärgen.

Mycket att göra är det som sagt och lite sömn blir det, konstigt att det där hänger ihop. Nyss somnade jag nästan framför datorn, då är det illa, jag har ju inte precis nån bekväm skrivbordsstol så sömn borde vara omöjligt i den. Jag har en del kvar att skriva ikväll men först tänkte jag göra mig en kopp varm choklad och titta lite på tv. Jimmy är på jobbet. Jag trivs med tillvaron, har underbara vänner och familj, ett jobb som jag gillar och spelningar på gång! Så jag har det bra.

Idag är förresten en stor dag! Nätverket Folkmusiker mot främlingsfientlighet hade en stor manifestation utanför riksdan! Bra jobbat! Jag ville vara med men det fanns ingen möjlighet att åka ner till Stockholm, men i tanken var jag där.

Nu varm choklad, återkommer med bilder och annat om några dagar. Puss!

Tankar om dialekt, språk och kultur

Det är måndag och jag har haft en fin dag. Eller ska jag säga, jag har en fin dag, den är ju inte slut än! Jag har bland annat gjort en väldigt intressant intervju idag. Jag hade tänkt göra ett reportage om dialekten här i Ångermanland, skillnader mellan Härnösand och Kramfors och lite exempel på roliga uttryck. Jag fick kontakt med en kvinna som vuxit upp på landsbygden och är intresserad av språket här i trakten. Helt perfekt! Vi träffades idag på Rutiga duken och hon delade med sig av berättelser från Ångermanland, en näve kulturhistoria. Det var fantastiskt intressant och visst fick jag många roliga uttryck till mitt reportage! Men det finns en djupare aspekt också, något som slog mig när jag kom hem och satte mig vid datorn: berättelser kan inte leva utan sitt språk, språket kan inte leva utan sin kultur och kulturen kan inte leva utan sina berättelser! Kanske har jag fel men jag tänker dels på en berättartradition som allt mer försvunnit i vårt samhälle. Berättelserna är en del av vårt kulturarv, av vår historia. Imorse lyssnade jag på radion medan jag åt frukost, jag hörde att diskussionen om modersmålsundervisning i skolan, är uppe på bordet igen. Det finns de som menar att barn inte ska få den undervisningen, de ska lära sig svenska, punkt slut. För mig blev sambandet mellan språk och kultur så tydligt efter mitt möte med kvinnan från Ångermanland: tar man ifrån människor deras språk, tar man samtidigt ifrån dem en del av sin kultur, bandet till de gamla historierna klipps av. Jag tror inte att barn från andra länder lär sig svenska bättre om de tvingas lämna sitt modersmål, flerspråkighet är en gåva och det är lättare att lära sig ett språk om man har ett annat tryggt att falla tillbaka på. Vi kan inte ta ifrån människor deras historia, lika lite som vi kan tvinga alla att prata samma dialekt.

Jag märker att min blogg blir mer och mer politisk, jag har många tankar som jag släpper ut här. Nästa inlägg kanske blir mer personligt istället, vem vet.

Vi hörs och ses!

Vilket härligt jobb jag har!

Nu var det ett tag sen jag skrev. Jag har haft en bra vecka och är glad och tacksam för att jag får ha ett så bra jobb! Det är så roligt och fritt och varierande. Jag får kontakt med många fantastiska människor och jag blir bra bemött av våra kunder. Hittills har ingen reagerat negativt på att möta en synskadad journalist, jag tror att de flesta tycker att det är häftigt, lite annorlunda och jag får positiv feedback på mitt arbete. I tisdags var jag ute i skogen tillsammans med ett gäng scouter, jag hade tänkt göra ett par intervjuer, fixa bilder, sen dra mig hemåt. Men jag blev kvar hela tiden, ända tills scouterna åkte hem för det var så trevligt. I onsdags var Jimmy och jag i Kramfors och gjorde ett reportage om indisk matlagning. Vi hälsade på hos en ny vän som vi lärt känna genom en annan kompis. Vi blev bjudna på underbar indisk mat och hade en så mysig kväll, jag blir glad när jag tänker på det. Jag tänkte faktiskt bjuda på några bilder om jag lyckas förstå hur man publicerar bilder i inläggen, det är inte helt lätt! Ja, många härliga och trevliga möten har skett den här veckan och jag hoppas det blir fler under veckan som kommer.

Jag tror att det här kommer att bli en ganska intensiv vecka, mycket jobb ligger och väntar och på lördag är det dags för kulturnatten Härnösand vibrerar! Det ska bli jättekul, hoppas vi hinner repa mycket så vi låter bra. Man kan se oss 18.00 på Metropol!

Idag har vi gått en långpromenad i höstluften, det var härligt. Annars har jag skrivit mycket, gjort klart två artiklar och skickat iväg, känns bra. Snart ska vi gå och lägga oss.

Vi var på gospelkonsert igår i missionskyrkan, det var bra! Kören verkar ha så roligt och nu har vi bestämt oss för att börja. Onsdagen den 20 oktober är första övningen för oss! Det är samma dag som vi ska till Ljusdal och spela för övrigt, det ska också bli spännande. Det blir vår första lite längre resa med vår bil som vi just fått hem. Vi är så glada för den, tack sötaste mamma och pappa som lånat ut den till oss! Vilken frihet! Men det ska tilläggas att vi fortfarande går till fots väldigt mycket, inom stan är det ju gångavstånd nästan överallt.

Det verkar vara problem med att kommentera, nån annan som har blogger och upplever samma problem?
Ah, det gick att lägga till bilder! Två är från indienkvällen och en är från en vacker höstdag då vi gick en promenad vid vattnet. Bra att ha jobbkameran! Vi var på väg hem från en intervju.
God natt alla!

Sverigedemokrater gör mig mörkrädd!

Hörde just en Sverigedemokrat uttala sig på TV. Han menade på att ”invandrarföreningar ska läggas ner, invandrare ska inte uppmuntras att hålla kvar sin kultur, de ska bli svenskar.” Jag blir mörkrädd och förtvivlad! Vad är poängen med ett samhälle där människor tvingas in i en mall, tvingas att följa ett uttänkt mönster! För vad är det att vara svensk? Vem kan sätta fingret på vad det är vi ska lära människor som kommer hit? Ska de tvingas att äta sill? Vara stupfulla vid en midsommarstång? Eller kanske att inte prata med någon av sina grannar? Man flyr inte från sitt hemland för att det är roligt, man gör det för att det inte finns någon annan utväg. Man kastas in i ett samhälle där man till en början inte förstår språket och inte vet hur samhällets tröga maskineri fungerar. Ska man dessutom tvingas att helt lämna sin kultur, sitt språk, sina rötter? Vad blir bättre av det? Skapas fler jobb? Kommer utanförskapet att upphöra? Nej! Nej!

Jag kan se det ur mitt eget perspektiv, jag har en del synskadade vänner och jag är aktiv i ett par föreningar. De kontakterna är otroligt viktiga för mig, de utgör absolut inte hela mitt sociala liv men jag skulle garanterat vara en mer osäker och otrygg människa utan dem. Man behöver stöd, vi behöver stöd, alla behöver stöd! Av varandra!

Sverigedemokraterna förespråkar också svensk folkmusik och folkdans men de ska aldrig få ta folkmusiken ifrån oss! Den ska aldrig få bli en symbol för rasism och främlingsfientlighet!

Nu ska jag gå och lägga mig. Jag är jättetrött, somnade i soffan förut men när jag hörde det där blev jag så arg, var tvungen att skriva av mig.

God natt

Sånt som betyder

Idag sveper höstvinden över Härnösand och löven virvlar omkring och landar i prasslande högar. Det är fint! Jag kom precis in efter en promenad på Murberget. Det är skönt ute, luften är så fräsch och doftar höst. Min jacka är röd som löven och jag har redan köpt ett par lurvvantar, det gjorde jag faktiskt redan i början av september, det behövs.

I fredags gick jag ut med en ny vän, egentligen har vi känt varandra ganska länge men inte riktigt umgåtts förut. Jag är jätteglad för att vi tagit upp kontakten igen! Det var en trevlig kväll och jag träffade många nya människor. Det var karaokekväll på en krog i stan och förfest hemma hos en annan tjej. Jag gjorde några intressanta reflektioner: varken Jimmy eller jag kände för att dricka nåt alkoholhaltigt, det berodde inte på nåt särskilt mer än att jag fortfarande var lite sjuk och att vi var lite snåla. Ungefär fem minuter efter att vi kommit till förfesten, fick vi frågan ”är ni nykterister?” Samma fråga återkom på krogen när jag beställde en apelsinjuice. Det är lite roligt, när man inte dricker alkohol är man lite annorlunda och väcker tydligen frågor hos sin omgivning. Något annat som väckte frågor var det faktum att jag inte ser. Jag har inget emot att folk frågar, jag vet ju att frågorna finns så det är bättre att de kommer fram så jag får svara. Den vanligaste frågan när man kommer in på datorer, Internet och annat, är: ”du har väl ett speciellt tangentbord med punkter på?” Nej, det har jag inte, tangentbordet är precis som vanligt. Personen som frågar brukar ofta själv komma på att han eller hon inte heller behöver titta på tangenterna för att kunna skriva. Faktum är att jag gillar att svara på såna här frågor, det finns så mycket okunskap och det är trevligt att kunna räta ut några frågetecken. Frågorna kommer till Jimmy också och ibland känns det som att han hamnar i skuggan av mitt funktionshinder. Så vill jag inte att det ska vara, han är ju inte nån assistent, han är min pojkvän och en helt unik person. Men som sagt, vi hade en väldigt trevlig kväll med fantastiska människor.

När vi kom hem på nattkröken hade jag fått ett sms från min bror, jag blev glad, tänk att ett sms kan betyda så mycket! Familjen blir mer och mer värdefull för mig för varje dag, fast jag har alltid varit väldigt nära min familj även om jag bor långt ifrån dem rent fysiskt.

Ikväll ska Jimmy och jag gå på bio, det blir ”i rymden finns inga känslor” som jag ska recensera i tidningen.

Nu ska jag sluta innan jag tröttar ut er som läser!

Ha en fin höstdag och en bra vecka!

Sjuk men glad ändå!

Jag är lite sjuk, bara lite, jag jobbar och flänger omkring precis som vanligt men jag mår inte riktigt bra, det är irriterande. Jag har stickande ont i halsen, rethosta och är trött. Nu måste jag ta det lugnt, som jag är så dålig på, och se till att bli frisk för nåt sängliggande har jag inte tid med! Men jag försöker skrämma bort förkylningen, vi har just ätit ugnsrostade rotfrukter och tsatsiki, jag snålade inte med vitlöken! Det var gott och snart ska jag göra ingefärste med citron och honung. Då borde väl förkylningen fatta att det är bäst att dra illa kvickt!

Men bortsett från det mår jag bra och har haft en bra dag. De senaste dagarna har det varit tungt, olika småsaker och en lite större issue har fallit över mig. Men nu ser det ljusare ut, det där problemet har väl inte ändrat på sig men jag går vidare och ser framåt. Jag vill inte fastna, det är det jag är mest rädd för, jag vill fortsätta utvecklas, röra mig framåt, prova nya saker, uppleva. Aldrig stanna av, aldrig stå och stampa. Det finns så många möjligheter som bara väntar på mig, så många dörrar jag ska öppna. En vän från Liljeholmens folkhögskola, skrev till mig på facebook en kväll när jag kände mig låg. Det var en sak som fick mig på rätt väg igen, jag blev så glad! Vänner betyder så mycket och det är härligt att man finns kvar för varandra fast man inte pratar så ofta.

Jag och min älskade Jimmy som just nu är min fotograf, har varit i stan och gjort några jobbärenden idag. Bland annat en intervju på NTF. Vi tog en fikapaus på vårt nya favoritfik Café Trädgårn, ett jättemysigt ställe med goda mackor, gott te och mysig inredning. Dessutom är det väldigt prisvärt så plånboken blir också glad och det brukar den inte bli på andra caféer.

På eftermiddan repade vi inför kulturnatten, Härnösand vibrerar, där vi ska spela. Världens bästa Linus ska spela bas, det var första repet med honom och det gick superbra! Bas är ett viktigt instrument, det gör väldigt mycket. Vår Buröpolska får en helt annan tyngd och det gillar jag verkligen!

Nu sitter jag här och huttrar, usch, hoppas jag inte har feber! Men det tror jag inte, jag är lite av en hypokondriker.

Nu ska jag pyssla om mig själv, dricka te och leta fram några halstabletter.

Puss puss!

Helg!

Jag myser! Det är helg, allt jobb är klart och artiklarna för kommande nummer är inskickade. Vi har städat idag, lägenheten doftar gott och vi har haft en så mysig kväll med finaste Hanna. Vi har pratat, skrattat och ätit god mat. Vi bjöd på en liten macka med räkor till förrätt, sedan paj med rödbetor och fetaost, och lite rött vin till det. Det var så gott! Ute är det riktigt ruskväder men här inne är det varmt och trevligt med värmeljus och lavalampa. Det är väldigt trevligt att laga mat tillsammans. Vi har just följt henne till bussen. Snart är det sovdags här men vi är inte lika trötta som vi brukar vara på fredagarna, fick hyfsad sovmorgon imorse. Jag har krupit in i min älsklingsfilt och tycker det är härligt att lyssna på regnet som smattrar mot fönstren.

Imorgon är det 5-i-12-manifestation på torget i Härnösand, det är bra! We’ll be there! För er som inte känner till 5-i-12, det är en rörelse som jobbar för mångfald och ett mångkulturellt samhälle. Stoppa rasismen! Vi måste göra något innan klockan slår 12!

Men nu slår klockan snart 12 nattetid och vi ska gå och lägga oss.

Sov sött alla, hoppas vi ses på torget imorn!

Hur ska det gå med vårt land?

Ja, nu är valet avgjort, eller typ avgjort i alla fall. Vad ska man säga? Sverigedemokraterna i riksdagen, det ville jag verkligen inte se! Det känns sorgligt och jag är orolig för hur det ska bli. Det är ofattbart att så många kunnat luras av deras människofientliga budskap. Jag tror att de flesta vill att människor ska kunna integreras i samhället på ett bra sätt, vi behöver ett mångkulturellt samhälle. Någon, jag vet inte vem, ska ha sagt att där det inte är mångfald där råder enfald! Det är sant. Jag tror att Sverigedemokraternas idéer är väldigt farliga! Upp till kamp mina vänner! Vi är ändå 94% som inte röstade på dem, låt oss visa att alla människor är lika mycket värda och att vi vill ha ett samhälle där ingen behöver stå utanför!

Ja, jag har känt mig orolig och lite nedstämd idag och funderat över världens orättvisor. Men jag har jobbat en hel del i alla fall. Jag var i Kramfors och gjorde ett reportage, tack igen Marcus för billånet! Snart ska jag skriva färdigt en artikel men måste äta först, har gått på frukt sedan frukost så jag är jättehungrig. Jag är extremt sugen på wookade nudlar! Snart ska vi laga det, väntar bara på att räkorna ska tina.

Nu måste alla goda människor enas och sprida 5-i-12-budskapet!

Musik, taxi och äpplen... allt på en gång!

Det är söndag och jag känner mig söndagsseg. Det blev allt lite sent igår, vi såg en underbar konsert på jazzklubben Metropol. Det var Lina Langendorf, från Härnösand, och musiker från Västafrika. Så bra! Så inspirerande! Där satt jag och njöt och smuttade på ett glas rött, perfekt verkligen. Måste berätta om ett lite roligt missförstånd, en man som satt framför mig, vände sig om och frågade: ”ser du nåt?” Jag svarade att jag inte gjorde det och tyckte det var en konstig fråga, bara så där utan anledning. Han tittade länge på mig sen sa han: ”Jaha, du är synskadad!” Då förstod jag, det han menade var såklart om jag såg scenen eller om han satt i vägen! Så kan det gå, vi fick oss ett gott skratt.

Nu är Jimmy på jobbet och jag försöker förbereda lite inför veckan. Nu måste jag få beklaga mig lite över taxiåkning, färdtjänståkning. Det är ju bra att det finns och jag är glad att jag har möjligheten att åka när det behövs. Taxichaufförerna är oftast trevliga och det är inga större problem. Men, beklaga mig var det jag skulle göra! För några dagar sedan åkte jag taxi. Jag kom ut ur huset och öppnade bildörren för att stiga in. Självklart tänkte jag ta av mig ryggsäcken innan jag satte mig i bilen. Men innan jag hann så långt, hade taxichauffören greppat min ryggsäck med orden ”nu ska vi sadla av!” Jag tog bestämt tillbaka ryggsäcken, jag tycker att man kanske ska fråga innan man tar för givet vad folk behöver hjälp med. I övrigt var chauffören jättetrevlig men jag tycker det är så konstigt att göra så. Ofta händer det att chaufförerna försöker spänna fast mitt säkerhetsbälte fast jag inte tycker det är svårt att göra det själv. Jag får säga till ganska bestämt, att jag vill göra det själv. Det kanske är fånigt av mig men jag tycker det är en fråga om integritet. Det är helt okej att fråga men det är inte okej att ta för givet. En annan gång åkte jag taxi till busstationen. Under taxiresan småpratade jag med chauffören och sa vilken buss jag skulle ta och så. Väl framme vid bussen, följde chauffören med mig ut och gick och sa till på bussen, var jag skulle åka. Trodde han att jag inte kunde göra det själv? Litar man inte på personer med funktionshinder? Jag kan ta för mig och fråga mig fram, ingen behöver göra det åt mig. Man kan tänka att de gör så för att vara snälla, att man inte borde klaga, det är bara omtanke! Men omtanken kör över mig och min förmåga att klara av en situation på egen hand. Att fråga mig om jag behöver hjälp med något, det är omtanke. Att förutsätta att jag inte klarar av situationen, det är brist på respekt.

Nu ska jag kolla lite på tv, får se om det har hänt något med valet. Jag tänker inte avslöja vad jag röstade på men sanningen är att min största önskan är att de omänskliga Sverigedemokraterna inte kommer in i nån riksdag! Det känns faktiskt viktigast av allt.

Jag ska ringa Annelie ikväll, en av mina bästa vänner som åker till Sydafrika snart. Hon ska vara där i åtta månader, kommer att sakna henne trots att vi bor långt ifrån varandra i Sverige också. Jag ska göra en kopp te nu tror jag, nyttiga veckan har börjat igen men det ligger en väldigt god chokladkaka på soffbordet… en liten liten bit kanske jag kan ta ändå! Eller hm, det finns äpplen också, ett äpple kanske vore ett bättre alternativ. Pappa, jag ska inte äta för många äpplen, jag lovar!

Krameli kram!

Glad och harmonisk!

Vilken fantastisk dag jag haft! Full av överraskningar och meningsfullhet. Jag skulle göra en intervju men kunden ställde in så jag har inte haft så mycket jobb idag, bara ett möte imorse.

Vi var hemma och hade precis ätit en god lunch när dagens stora överraskning kom. Min mobil ringde och det var Natasja, en kär vän från Musikhandledarlinjen! Åh vad glad jag blev! Jag visste inte att hon var på besök här. Vi gick till stan och fikade på Rutiga duken, och pratade om allt som hänt sedan vi skildes åt i maj, och det var en hel del. Så härligt att prata med henne igen, över en kopp te, precis som alltid, det var fint. Efter att vi sagt hejdå och lovat att snart ses igen, gick Jimmy och jag till Domkyrkan där det var internationell festkväll. Duon So blessed, där en av våra vänner spelar, skulle uppträda så vi gick dit. Det var en väldigt trevlig kväll, bra musik och god mat! De dukade upp en riktigt festlig buffé: kyckling, tunnbrödrullar med lax, och olika maträtter från Somalia, Etiopien och Indonesien. Det var verkligen gott. Kvällen var ordnad till förmån för de översvämningsdrabbade i Pakistan, det kostade inget men det fanns möjlighet att ge en frivillig gåva. Det var även lite information om vad Svenska kyrkan gör i Pakistan och vad pengarna går till. Bland annat kämpar man mycket för att ge folket rent vatten. Jag tror på att förena människor för att hjälpa andra. Vi har det så bra här, det är lätt att glömma bort att vara tacksam. Men vi lever i samma värld, egentligen betyder det inget att vi är födda i olika länder och talar olika språk, vi är ett folk! Eller snarare, vi borde vara det. Jag tror på mångfald och solidaritet.

Nu ska jag förbereda lite inför morgondagens jobb, tre intervjuer ska göras. Jag ska läsa på lite om företagen innan jag kryper ner i sängen.

Jag är glad och väldigt tacksam över den här dagen! Nu drar natten sitt stjärntäcke över oss.

Laddar för en ny vecka

Hemma igen efter en väldigt trevlig helg i Söderns land. Allt har gått bra, vi fick ta med oss instrumenten på flyget utan problem och den stora fågeln gled tryggt hela vägen till Skåne och hem igen. Nej, jag är inte flygrädd! Men varför knyter det sig alltid i magen när man får höra om nödutgångar, flytvästar och syrgasmasker? Man borde ju känna sig säkrare egentligen. På Spanarna i P1, berättade de en gång om en flygresa där säkerhetsinformationen glömts bort. Panik utbröt bland passagerarna, trots att man hört samma genomgång så många gånger så hör det liksom till, kanske som en slags ritual, eller en trygghet i att veta att ”om något händer så har personalen gjort vad de kan.” Jag vet inte, men lyckligtvis behövdes inga flytvästar på vår resa.

Grannen lyssnar på musik och chattar på msn, jag hör det tydligt, både vilken låt det är, och plinget när någon skriver på msn. Men det stör mig inte, jag tycker det är skönt att det finns liv i huset. Dessutom ska man passa sig för att klaga när man själv är flöjtist, där har vi något som grannarna hör! Ja, jag tycker det är mysigt med lite grannlåt.

Framför mig ligger en fulltecknad vecka och mer ska det bli. Imorgon ska vi göra ett reportage som jag tror kan bli bra och mycket intressant. Vi har återigen fått låna Marcus bil, tack Marcus! Vad skulle man göra utan snälla vänner! Den här veckan är även utnämnd till ”nyttiga veckan” hemma hos oss. Vi har massor med frukt hemma, och lax, bönor, linser och mathavre, jag blir lycklig när jag tittar i skåpet och i kylen. Men nu är det tid för kvällste.

Alla kära vänner på olika ställen i landet, kom och hälsa på oss! Saknar er!

Tankar en onsdagskväll

Nu har jag gjort allt jobb färdigt för veckan och imorgon åker vi till helsingborg! Pappa fyller år och vi ska underhålla på festen. Det ska bli roligt, härligt att träffa min kära kära familj igen, de betyder så mycket för mig och jag saknar dem. Så jag ser fram emot helgen.

Igår var vi en sväng i Birsta, handlade inte så mycket men vi behövde fixa en grej, finns ju så lite affärer i Härnösand. Vi fick låna bil av bästa Marcus. Köpte bland annat två nya tesorter, har smakat den ena, jättegod!

Eleverna på teckenspråkstolklinjen här på folkhögskolan, övar just nu på ledsagning ifall de skulle träffa på någo döv-blind i jobbet. De övar på varandra, med bindel för ögonen. Jag sa till en vän som pluggar där, att det är en helt annan sak att ledsaga någon som är blind på riktigt, det är betydligt enklare, så nästa vecka ska de låna mig! Jag tycker det är roligt, intressant att vara försöksperson. Jag har blivit ledsagad av många olika personer, kompisar som varit övertydliga eller otydliga, gått in i stolpar och trillat ner i hål. Jag är sällan orolig för att något ska hända, oftast går ju allt bra och ett blåmärke mer eller mindre är inte hela världen. Så jag tror att tolkeleverna kommer tycka att det är rätt smidigt. Det är ju alltid kul att kunna hjälpa till och jag småler åt uttrycket "låna" mig.

Nu har Jimmy kommit hem från kvällspasset på jobbet, vattenkokaren bubblar mysigt i köket och jag har diskat. Nu blir det kvällste sen sova. Jag tycker om kvällar och jag tycker om kvällste.

Ha en trevlig helg kan jag säga redan nu!

En händelserik helg

Så skönt det har varit med helg efter en intensiv arbetsvecka. Jag var enormt trött i fredags, däckade i soffan till Nick Cave.

Trots tröttheten har det varit en väldigt händelserik helg. Jag måste börja med att berätta vad vi råkade ut för igår, en tråddragarattack! Det var så här: jag och min Jimmy skulle baka rågbröd. Vi gjorde i ordning en deg med råg, havre och annat härligt och ställde den på långjäsning. Vi tänkte att, nu får vi gott bröd! Senare bakade vi ut den extremt kladdiga degen och hällde den i brödformar, ny jäsning och sen in i ugnen. Vid det laget började vi tycka att degen inte såg normal ut och när vi tog ut brödet ur ugnen och stjälpte ut det ur formarna fick vi chocken! Det var brödkanter runt om men inget inuti! Hela brödet var ett enda stort hål! Förtvivlat ringde jag min bästa storebror som är grym på att baka. Hans gissning var att vi drabbats av tråddragare. Tråddragare är en jordbakterie som trivs i råg och havre och sånt. Man ser den inte men den förstör glutentrådarna i brödet och gör det svampigt. Tydligen kan det även göra bröd ihåligt. Tråddragare är väldigt ovanligt så jag vet inte om man borde känna sig smått speciell men vidare kul var det inte. Men skam den som ger sig, idag gjorde vi ett nytt försök och nu står ett dinkelbröd i ugnen. Hoppas verkligen att det blir bra! Det doftar gott i alla fall.

Igår kväll efter vår katastrofala bakning, piggades vi upp av en spontan musikhandledarfest hemma hos en av mina före detta klasskompisar. Vi var inte så många där men det var väldigt trevligt.

Vi har spelat mycket, repat in den fantastiska jazzlåten Desafinado. Den är lite småknepig men väldigt rolig att spela. Vi har även jobbat med en nyskriven låt med polskekänsla.

Idag har en vän från tolklinjen, varit här och ätit middag. Vi gjorde potatisgratäng, quornfilléer och sallad, seriös söndagsmat minsann! Det blev lyckat.

Om ett par minuter är det dags att ta ut första omgången dinkelbröd ur ugnen, jag är spänt förväntansfull. Sedan är det sova som gäller.

God natt alla vänner!

Vem är jag?

Jag är en tjej som älskar utmaningar och vill uttrycka mig! Jag bloggar om allt som berör och ligger mig varmt om hjärtat.

Jag är synskadad, gravt synskadad till och med, ett knepigt uttryck tycker jag. Nå väl, min syn har varit dålig ända sedan jag föddes men den har gradvis blivit sämre. Men det gör inget, jag menar det, det gör inget. Jag älskar livet och allt det har att ge mig och allt jag har att ge. Men jag blir arg och lessen över fördomar och diskriminering. Jag tycker samhällets syn på funktionshinder, ofta är riktigt fel, det kommer jag att skriva mer om här. Jag blir arg när andra minoritetsgrupper behandlas illa också, alla har samma värde och det är det viktigaste!

Jag är musiker, musik är en stor och viktig del av mitt liv, det jag lever av och brinner för. Jag är utbildad musikhandledare, avslutade min utbildning i maj 2010. Jag komponerar också en hel del eget material och spelar ihop med min underbara sambo och ibland med andra fina människor också.

Just nu jobbar jag som skribent på tidningen Journalen, jag är nyanställd och trivs bra. Jag är intresserad av journalistik och har alltid skrivit mycket. Jobbet är spännande och roligt och jag får träffa många nya människor.

Det var en kort pressentation av mig, följer du min blogg kommer du att få veta mer och ta del av både arga, glada, upprörda och tokiga inlägg.

Hoppas vi ses!