Måndagskväll i stugan. Kom just hem från ett biobesök. Jag gillar att recensera film, då får man gå gratis på bio och gratis är gott! Vi såg ”hur många lingon finns det i världen”, en riktigt härlig film. Imorgon efter frukost ska jag skriva recentionen, måste nog sova på filmen först. Jag vet i alla fall att jag verkligen kan rekommendera den! En rolig film med otroligt sköna karraktärer. På sina ställen är den riktigt stark och tar tag i hjärtat ordentligt. Jag är så imponerad av skådespelarnas insats, speciellt en tjej med Dauns syndrom, hon spelar så bra och det är häftigt! Det är nåt kaxigt över att den här filmen drar fulla hus på biograferna runt om i landet, och jag gillar kaxighet! Jag älskar när människor ställer sig upp och ropar, vi kan, titta på oss för vi klarar mer än du tror! Fint är det, mycket fint! Fast inte fint på ett kladdigt sätt, det här är på riktigt!
I övrigt har dagen rullat på med en hel del att göra, lite gym, lite jobb och lite andra vardagsbestyr. Jag tror den här veckan kommer bli riktigt bra, jag har en mycket bra känsla. Imorgon till frukost blir det målade ägg, men vänta! Man målar ägg på påskafton, inte nu! Jo, är man journalist så målar man ägg nu! Jag har skrivit en text om hur man kan färga sina påskägg på naturligt sätt, för att inte få i sig giftiga färger. För att illustrera detta ska vi koka ägg och färga med lökskal, sedan duka upp och ta en fin bild. Jag lider inte, ägg till frukost är gott och nyttigt.
Nu börjar det bli sovdags, en härlig dag väntar runt hörnet.
Puss och god natt!
måndag 28 mars 2011
tisdag 22 mars 2011
Vårsol
Hej! Nu har det gått ett bra tag sedan jag skrev, jag är lite av en periodbloggare!
Idag har jag haft en mycket innehållsrik dag. Efter frukost och morgonrutiner tog vi en långpromenad i den underbara vårsolen. Vi gick till Härnöhallen och handlade, en promenad på ungefär 8 km tur och retur, känns härligt! Sedan åkte vi till Kramfors där vi gjorde en intervju och tog några bilder. Vi träffade finaste Hanna, jag ska skriva ett reportage om tapetseraryrket och om hur Hanna hittade dit. På vägen hem köpte vi lite choklad och överraskade förkylda vänner, fint att göra nån glad!
Nu sitter jag här och är redo att ta tag i skrivandet. Vi har just ätit middag, det blev bulgursallad, mums, tror det är min älsklingsrätt just nu! Bulgur, kikärtor, halloumi, rukolasallad, tomater och lite hyvlad morot. Sist men inte minst Jimmys goda vinnegrett med vitlök, då är man i hamn! Man tager lite vad man haver, det brukar bli en salig blandning av de grönsaker som råkar finnas i kylen, så gott så gott!
Just nu fascineras jag över likheterna mellan människor och hundar när det gäller att se dåligt. En nära vän har en hund som just blivit blind. Jag följer med stort intresse de framsteg duktiga vovven gör. Hon känner sig för med tassarna när hon är osäker och hon lyssnar uppmärksamt. En intressant detalj hennes matte berättat om är att hunden verkar känna när det finns ett hinder framför. Hon går sällan in i väggar och andra stora saker. Jag antar att hon känner när något är framför nosen, precis som jag gör. Ibland går jag in i saker ändå men det är oftast när jag är ouppmärksam och missar signalerna. Det är coolt och intressant att det fungerar likadant för hundar. Jag vet inte hur det funkar, jag tror att jag lägger märke till att ljudet förändras när jag närmar mig en vägg eller en dörr, men jag är inte helt säker. Det är en sådan sak som jag alltid bara tagit för given.
Igår var Jimmy och jag i studion och fixade det sista på vår låt The way I live, Peter ska lägga trummorna sedan är låten färdig! Vi tänkte skicka in den till Svensktoppen nästa, en musiktävling i Sveriges radio. Hoppas att många vill rösta på oss där!
Oj oj oj, vad det blåser ute! Tur att det inte blåste så här förut idag, då hade vi inte gått till Härnöhallen, det är ett som är säkert! Nu är det bäst att jag sätter mig och jobbar, två reportage ska skrivas innan jag får varva ner.
Puss och kram till er alla!
Idag har jag haft en mycket innehållsrik dag. Efter frukost och morgonrutiner tog vi en långpromenad i den underbara vårsolen. Vi gick till Härnöhallen och handlade, en promenad på ungefär 8 km tur och retur, känns härligt! Sedan åkte vi till Kramfors där vi gjorde en intervju och tog några bilder. Vi träffade finaste Hanna, jag ska skriva ett reportage om tapetseraryrket och om hur Hanna hittade dit. På vägen hem köpte vi lite choklad och överraskade förkylda vänner, fint att göra nån glad!
Nu sitter jag här och är redo att ta tag i skrivandet. Vi har just ätit middag, det blev bulgursallad, mums, tror det är min älsklingsrätt just nu! Bulgur, kikärtor, halloumi, rukolasallad, tomater och lite hyvlad morot. Sist men inte minst Jimmys goda vinnegrett med vitlök, då är man i hamn! Man tager lite vad man haver, det brukar bli en salig blandning av de grönsaker som råkar finnas i kylen, så gott så gott!
Just nu fascineras jag över likheterna mellan människor och hundar när det gäller att se dåligt. En nära vän har en hund som just blivit blind. Jag följer med stort intresse de framsteg duktiga vovven gör. Hon känner sig för med tassarna när hon är osäker och hon lyssnar uppmärksamt. En intressant detalj hennes matte berättat om är att hunden verkar känna när det finns ett hinder framför. Hon går sällan in i väggar och andra stora saker. Jag antar att hon känner när något är framför nosen, precis som jag gör. Ibland går jag in i saker ändå men det är oftast när jag är ouppmärksam och missar signalerna. Det är coolt och intressant att det fungerar likadant för hundar. Jag vet inte hur det funkar, jag tror att jag lägger märke till att ljudet förändras när jag närmar mig en vägg eller en dörr, men jag är inte helt säker. Det är en sådan sak som jag alltid bara tagit för given.
Igår var Jimmy och jag i studion och fixade det sista på vår låt The way I live, Peter ska lägga trummorna sedan är låten färdig! Vi tänkte skicka in den till Svensktoppen nästa, en musiktävling i Sveriges radio. Hoppas att många vill rösta på oss där!
Oj oj oj, vad det blåser ute! Tur att det inte blåste så här förut idag, då hade vi inte gått till Härnöhallen, det är ett som är säkert! Nu är det bäst att jag sätter mig och jobbar, två reportage ska skrivas innan jag får varva ner.
Puss och kram till er alla!
tisdag 8 mars 2011
Filosofiska tankar en tisdag
Idag är det ett fantastiskt vårväder ute, så skönt att den äntligen har kommit! Snön smälter för fullt och man börjar tro på en varmare tid. Min dag började med en morgonpromenad och en intervju med en företagare i stan. Det är härligt nu när vi kan promenera till kunderna igen, en bra start på dagen. Nu har jag just skrivit två reportage och det börjar bli hög tid för lunch. Jag passar på att blogga medan kidneybönorna och rödbetorna kokar, det luktar gott. Snart blir det quinoasallad.
I helgen var vi i Ö-vik, min kära hemstad. Vi umgicks med vänner som jag inte träffat på länge. På lördagkskvällen besökte vi kyrkan, min gamla kyrka där jag ofta hängde under min tonårstid. Det var mysigt, roligt att träffa människor man inte sett på flera år. Jag tycker verkligen om mina vänner, att jag lämnat en del av det vår församling står för, gör inget. Jag är glad för att de respekterar mig, och jag respekterar deras livssyn. Det jag har svårt att förhålla mig till är det här med helande. Mina riktiga vänner pratar aldrig om att jag ska be om att bli helad av Gud, däremot fick jag höra att en tjej jag inte längre har kontakt med, tydligen bett en hel del för detta. Jag blir bara beklämd och besviken, jag tycker det är brist på respekt. Nu bryr jag mig inte om vad just den här personen tycker och tänker men tyvärr har jag varit med om det förr. I Bibeln står det att Jesus botar sjukdomar och gör blinda seende, det tar många fasta på och ber på sina bara knän om att själva få se ett liknande under. De förstår inte att mitt funktionshinder är en del av mig, som att vara lång, kort, ha små fötter eller stor näsa. Visst påverkar det mitt liv men inte nödvändigtvis på ett negativt sätt. Jag kan göra allt jag vill göra och jag tror att min synskada har gjort mig modigare. Jag tycker om att träffa nya människor, skapa musik, skriva, resa och vara ute i naturen. Allt det kan jag göra! Jag älskar att läsa böcker och se på film, inte heller det är några problem! Så varför skulle jag vilja kunna se? Jag har ju aldrig haft den förmågan, jag saknar den inte. Men du kan ju inte njuta av vacker utsikt och fin natur, kanske någon säger. Jo, det kan jag visst, lite fantasi får man väl ha, dessutom finns ju dofter, fågelsång, prasslande löv och skogsdoftande blåbärsris. Det finns en mening med allt och vi behövs för att göra världen rikare! Så är det med oss alla, varenda människa har sin unika historia och sin ryggsäck av upplevlser. Hjälp vad filosofisk jag blir på eftermiddagen, hoppas ni står ut!
Nu ska jag gå och kolla hur det går med mina kidneybönor, de borde vara på gång.
Kramizar på er så länge!
I helgen var vi i Ö-vik, min kära hemstad. Vi umgicks med vänner som jag inte träffat på länge. På lördagkskvällen besökte vi kyrkan, min gamla kyrka där jag ofta hängde under min tonårstid. Det var mysigt, roligt att träffa människor man inte sett på flera år. Jag tycker verkligen om mina vänner, att jag lämnat en del av det vår församling står för, gör inget. Jag är glad för att de respekterar mig, och jag respekterar deras livssyn. Det jag har svårt att förhålla mig till är det här med helande. Mina riktiga vänner pratar aldrig om att jag ska be om att bli helad av Gud, däremot fick jag höra att en tjej jag inte längre har kontakt med, tydligen bett en hel del för detta. Jag blir bara beklämd och besviken, jag tycker det är brist på respekt. Nu bryr jag mig inte om vad just den här personen tycker och tänker men tyvärr har jag varit med om det förr. I Bibeln står det att Jesus botar sjukdomar och gör blinda seende, det tar många fasta på och ber på sina bara knän om att själva få se ett liknande under. De förstår inte att mitt funktionshinder är en del av mig, som att vara lång, kort, ha små fötter eller stor näsa. Visst påverkar det mitt liv men inte nödvändigtvis på ett negativt sätt. Jag kan göra allt jag vill göra och jag tror att min synskada har gjort mig modigare. Jag tycker om att träffa nya människor, skapa musik, skriva, resa och vara ute i naturen. Allt det kan jag göra! Jag älskar att läsa böcker och se på film, inte heller det är några problem! Så varför skulle jag vilja kunna se? Jag har ju aldrig haft den förmågan, jag saknar den inte. Men du kan ju inte njuta av vacker utsikt och fin natur, kanske någon säger. Jo, det kan jag visst, lite fantasi får man väl ha, dessutom finns ju dofter, fågelsång, prasslande löv och skogsdoftande blåbärsris. Det finns en mening med allt och vi behövs för att göra världen rikare! Så är det med oss alla, varenda människa har sin unika historia och sin ryggsäck av upplevlser. Hjälp vad filosofisk jag blir på eftermiddagen, hoppas ni står ut!
Nu ska jag gå och kolla hur det går med mina kidneybönor, de borde vara på gång.
Kramizar på er så länge!
lördag 5 mars 2011
Fredag!
Fredag, jag andas och njuter. Det är inte klokt vad jag har jobbat den här veckan, om jag räknar rätt har jag skrivit 9 reportage! Det är faktiskt en hel del på en vecka tycker jag. Texterna har handlat om allt från bandy, choklad och städning, till bävrar och hundar. Var finns den gemensamma nämnaren? Jag skickar ett stort tack till pappa som hjälpte mig att komma igång med ett knepigt reportage idag. Jag längtar efter mina föräldrar jättemycket! Vill åka till dem nu!
I onsdags var jag i Sundsvall på prova på-dag och information om ledarhundar. Det var inte mycket som var nytt för mig egentligen eftersom jag redan gått en infokurs men det är bra att uppdatera sig. Inspirerad att skaffa hund är jag! Vi fick prova att gå en sväng med hundarna och jag älskar känslan! Det är så härligt att glida fram med en hund vid sin sida, det är obeskrivligt! Jag känner mig så stolt och säker när jag går snabbt med hunden som leder mig förbi hinder. Det känns så mycket ledigare än att använda käppen. Även om jag känner mig självsäker och rätt cool när jag är ute och går med min vita käpp tror jag att det blir en helt annan grej när jag får min hund. Här är en bild på coola Dimflickan och hunden Olof!
Torsdagen och fredagen gick i jobbandets tecken. På torsdagskvällen var det kulturcafé på folkhögskolan. Vi smet dit en sväng efter att vi varit ute och gjort ett reportage. Vi kom precis i slutet och såg bara de 20 sista minuterna men det var ändå trevligt, jag är glad att vi gick dit.
Nu ikväll har Isa och Malin varit här, mysiga vänner med musik och mycket skratt omkring sig. Vi bjöd på potatissoppa med avokado, recept från Ecuador. Det är så himla gott och jag tror att våra vänner också tyckte det. Till efterrätt blev det kladdkaka med mango och grädde. Jag är så glad för vår kväll, fina vänner och goda relationer ska man vara rädd om och vårda.
Imorgon ska vi åka till Övik, skriver mer på söndag när vi kommer hem. Nu är det sängen som gäller.
Kram!
I onsdags var jag i Sundsvall på prova på-dag och information om ledarhundar. Det var inte mycket som var nytt för mig egentligen eftersom jag redan gått en infokurs men det är bra att uppdatera sig. Inspirerad att skaffa hund är jag! Vi fick prova att gå en sväng med hundarna och jag älskar känslan! Det är så härligt att glida fram med en hund vid sin sida, det är obeskrivligt! Jag känner mig så stolt och säker när jag går snabbt med hunden som leder mig förbi hinder. Det känns så mycket ledigare än att använda käppen. Även om jag känner mig självsäker och rätt cool när jag är ute och går med min vita käpp tror jag att det blir en helt annan grej när jag får min hund. Här är en bild på coola Dimflickan och hunden Olof!
Torsdagen och fredagen gick i jobbandets tecken. På torsdagskvällen var det kulturcafé på folkhögskolan. Vi smet dit en sväng efter att vi varit ute och gjort ett reportage. Vi kom precis i slutet och såg bara de 20 sista minuterna men det var ändå trevligt, jag är glad att vi gick dit.
Nu ikväll har Isa och Malin varit här, mysiga vänner med musik och mycket skratt omkring sig. Vi bjöd på potatissoppa med avokado, recept från Ecuador. Det är så himla gott och jag tror att våra vänner också tyckte det. Till efterrätt blev det kladdkaka med mango och grädde. Jag är så glad för vår kväll, fina vänner och goda relationer ska man vara rädd om och vårda.
Imorgon ska vi åka till Övik, skriver mer på söndag när vi kommer hem. Nu är det sängen som gäller.
Kram!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
